Man hörde bara “ajajajajajaj..!!” eka nerför backen när Stigan tog gupporna i hög fart.
Ingen var dock ledsen över lite ömma rumpor i backen inte.
T.
Man hörde bara “ajajajajajaj..!!” eka nerför backen när Stigan tog gupporna i hög fart.
Ingen var dock ledsen över lite ömma rumpor i backen inte.
T.
Så länge sedan man hade en liten bebis som helst somnade i mammas famn, att man inte vågar röra en fena och armen domnar bort när det händer.
Och lyckligt leende bryr man sig inte om ifall armen trillar lös bara han inte vaknar på länge än.
T.
Definitivt dagens happening.
T & J.
Gick väl mer eller mindre till så här.
T & J.
Mio har i veckan upprätthållit sina sociala kontakter med den här kompisen.
Baloo var ju lite rädd för att bebisarna skulle ta henne ur blickfånget, så hon kastade sig mitt i röran.
Herr Morrison gillade inte riktigt läget alls.
Och Baloo låtsades inte se den dödande blicken utan svängde magen uppåt istället. (Notera Mios illgröna och sköna Muffin-body!).
Trevliga typer.
T.
Vår vita springare, som jag rider med 1-2 gånger i veckan.
Vår svarta fjanthund, som är mera ivrig än jag när det är dags att gå till stallet. Jag har försökt förklara för Baloo att bara för att Erkki tycker om hundar, så behöver man ju inte gå i bakhasorna på honom. Ingen av Baloos två hjärnceller har än så länge uppfattat betydelsen av detta.
Poppeli, som verkligen inte skulle kunna bry sig mindre om någon av oss.
Brorsdottern, som också gillar Erkki.
Jag, som hälsar på Erkki så ofta jag kan, även när jag inte ska och rida. Han blir nämligen lite sur på mig annars.
Mios mommo, som umgås med bebisen när mamman är i stallet. Men snart snart så blir nog även Mio en redig hästkarl!
T.
Tant Ciin.
Alla släktpartajer.
Gammelmofforna och -fafforna.
Kristallkronorna.
Tant Annina.
Att luta sig mot bebis-i-magar.
Julgranskulorna.
Och förstås mycket annat.
T.
För något veckoslut sedan var Malin och Jani här med lille Elis, och vi testade litegrann hur det skulle vara om vi skulle byta.
Elis, som är tre månader yngre än Mio, var onekligen hemskt söt i sin litenhet.
Mio, å andra sidan, hade kanske lite svårt att passa in sin nyfunna rörlighet i bebispositionerna.
Men så mycket som Malin hoppade med honom tror jag att han gärna hade åkt med till Helsingfors i några veckor.
Lika bra att det inte blev av, för hon hade aldrig fått ha sina halsband ifred.
Elis och Mio hade likadana pyjamasar.
Men så drog Mio några armhävningar för att visa att det inte är pyjamasen som gör mannen, utan musklerna.
Elis var ganska imponerad nog.
Sen var det roliga slut och Mio fick klippa sina naglar.
T.
Mio funderar på att bli modebloggare och vill således visa en så kallad “dagens outfit”. Jag har försökt förklara att han är lite out of style med sina fula färgkombinationer, men han vill inte alls lyssna med det örat. Färger lär ska vara inne bland under-ett-åringarna just nu, säger han. Lilltungan är ute och drar således uppmärksamhet till dreglisen som möjligen var en julklapp. Den färggranna bodyn från Polarn och Pyret, som vi ääääälskar, gav faster Malena på julafton och de äckligt gröna byxorna har han beställt från Nedervetil.
Det är Tina, alias Muffin, som syr dessa färgexplosioner, och vi som inte brukar haka upp oss på saker sådär var och varannan dag är helt sålda. Tygerna som används är JNYdesign och uppfyller kraven för Öko-tex klass 1, vilket innebär att de är garanterat fria från kemikalier och även anpassade för barn med känslig hud. Mera om detta kan ni läsa här. Tygerna är dessutom lokalt tillverkade i Norden/Litauen, vilket Mio ger tummen upp för. Bilder på tyger och kläder hittar ni på Tinas blogg här! Byxorna här och den supervarma mössan här är också från Muffin.
T.
Mio fortsätter att mata shoppingtanden. Idag var han dock en duktig mammas pojke och kom med till matbutiken. Tillfället till ära kände han att det var på sin plats att se proper och städad ut, så han hade styrt till sitt rufsiga hår i en snofsig sidbena.
Han var inte till så stor hjälp om jag ska vara riktigt ärlig, men sällskapet kunde inte ha varit bättre.
T.
Karlebys stjärnor
Det är inte bara Jonatans lillasyster som är en musikalisk begåvning här i Karleby, utan det finns även sådana som Jannika B. Som helt enkelt bara bestämmer sig för att det är dags att sätta det trygga och säkra på hyllan och följa sin dröm – sen plötsligt hör man henne på YleX och Nrj när man kör med bebisen till morföräldrarna. Helt sjukt roligt!
Här kan man rösta på Jannikas låt Onnenpäivä i YleX himotuimmat!
T.