Category Archives: Gravid

Graviditetsdepression

För cirka ett år sedan var jag gravid med Mio i 28:e veckan. Jag kommer ihåg att cirka två veckor där mellan veckorna 26-28 var bra och sköna veckor, och därav var jag ganska glad på bilden ovan. Tyvärr räckte det inte så länge.

För en tid sedan träffade jag en av mina terapeutväninnor, som är specialutbildad inom många olika områden, och vi diskuterade min graviditet. Hon uppmuntrade mig att skriva om det, och efter att ha funderat på saken lite så tänkte jag göra det idag. Det mesta står nämligen att finna på Internet; jag visste allt om graviditeten och de olika trimestrarna, vad som hände med fostret och med min egen kropp, hur förlossningen skulle gå till och de olika alternativen man hade, samt möjliga händelseförlopp och komplikationer som kunde uppstå. Man kommer relativt lätt över information om hur deprimerad man kan bli efter förlossningen, så kallad baby blues, och hur vanligt detta är. Men hur mycket man än letar så hittar man ingenting om hur ledsen och ångestfylld man kan vara över att i nio månader gå omkring och bära på ett liv inom sig, ett liv som är så kärt och efterlängtat, men som man inte vet hur man ska hantera så länge det växer i ens livmoder.

När man är gravid frågar de flesta om hur det känns, hur man mår och när barnet ska komma. Men om man mår fysiskt ganska okej, och inte spyr vitt och brett omkring sig, så ska man inte må dåligt. Så är det bara. Man ska vara glad och lycklig och stråla, punkt. Om man öppet berättar om hur mycket man hatar situationen, hur hemskt dåligt man mår och hur man bara vill krypa ur kroppen med magen eftersom man har en sådan ångest över att vara fast i en kropp som har en inneboende i sig – då får man gång på gång bekräftelse på att man inte får känna så, eftersom “det är en sådan kort tid” och “alla går igenom de samma nio månaderna, så är det bara”. För att inte tala om den där typiska uppmaningen att det gäller att njuta av graviditeten nu så länge den varar, för sen..! Att få en uppmaning om att njuta av något som man just beskrivit som någonting oerhört ångestframkallande får en att undra lite. 

Jag har alltid varit en självständig, självsäker och optimistisk person. Även när det varit som värst har jag alltid kunnat blicka framåt och konstatera att det säkert ordnar sig, att det bara gäller att rida ut stormen. Därför var jag mycket chockerad över de känslor av depression och ångest som uppfyllde mig under graviditeten, och, ärligt sagt, överred alla lyckokänslor över barnet som skulle komma. Otaliga är de gånger när jag grät hysteriskt flera timmar i sträck över att inte kunna ta mig bort från den gravida kropp jag var fast i. Sista månaden försökte jag bokstavligen sova bort, eftersom det var en sådan pina att vara vaken och medveten. Jag hade även mycket konkreta känslor av att bokstavligen vilja klösa mig ut. Ganska allvarligt, kan jag tycka.

Så här i efterhand när man har fått lite mera perspektiv, så känner jag mig mycket besviken på rådgivningen. Är det inte deras uppgift att vara ett stöd för väntande familjer? Hur mycket jag än försökte förklara hur jag kände för min rådgivningstant, så kändes det mest bara som om hon ville släta över situationen. Frågade de samma frågorna varje gång, och hoppades tydligt på att jag skulle sluta få henne att känna sig obekväm genom att faktiskt säga som det var. Till slut gjorde jag ju precis det, och svarade genom att säga sådant som jag visste hon ville höra.

Vad skulle ha hjälpt mig då? Det är svårt att säga, men jag antar att bekräftelse skulle ha hjälpt ganska långt. Bekräftelse på att det jag säger är sant. Att man psykiskt kan må så dåligt när man är gravid. Helt utan orsak. Bekräftelse på att det jag upplever under min graviditet är min sanning, istället för att försöka övertyga mig om att det jag känner helt enkelt inte kan stämma.

Dagen efter att den vackraste och underbaraste bebisen i hela världen hade fötts, kunde jag titta mig själv i spegeln och konstatera att jag var mig själv igen. Den lättnaden var så ofantligt stor att jag red på euforin den gav upphov till i flera månader. Och då hade jag dessutom en liten Mio att njuta av.

Orsaken till att jag ville berätta om det här är den att jag skulle ha gett mycket för att själv få läsa en sådan här berättelse när jag var mitt uppe i det. Bara insikten om att någon annan, om det så vore en endaste människa på hela jordklotet, visste precis vad jag gick igenom, skulle ha varit guld värd.

T.

Also posted in Hot stuff | Tagged , , , , , | 39 Comments

Förslag på ändringar gällande den mänskliga anatomin

När lillsnorren hade kommit ut efter en inte helt okomplicerad förlossning, så var det någon som påpekade att människans reproduktionssystem egentligen är ganska dåligt när det riktigt kommer till kritan. Med tanke på hur fint människokroppen annars fungerar, liksom. Man kunde ju tycka att ett lite fiffigare system kunde ha utvecklats när det kommer till att sätta nya små typer till världen.

Så ifall det är någon som antecknar inför eventuella framtida förändringar när det kommer till den mänskliga anatomin, skulle jag ha ett litet förslag:

T.

Also posted in Allmänna iakttagelser, Hot stuff | Tagged , , | 2 Comments

Tips från coachen: Spädbarnstiden

Jag sitter fortfarande och pantar på karamellen. Det är nästan så att man kunde tro att jag tycker att det är så roligt att vara smällgravid att jag vill fortsätta vara det till tidernas ände.

Så är det förstås inte. Jag börjar nästan tolka bebins uteblivna nedkomst som tidiga tecken på olydnad.

För övrigt kom jag över några små nyttiga tips för nyblivna föräldrar som en start på vägen.

Matnyttig information för oss med husdjur.

Plus lite allmänt bondförnuft för dem som inte besitter den naturligt.

T.

Also posted in Tips från coachen | Tagged , , , , | 4 Comments

I väntan på Bébé

Efter att ha insett och accepterat att människan i min mage aldrig kommer att komma ut därifrån, så var det bara att fortsätta att leva som vanligt igen.

Med Jonatan på jobbärenden tog jag således Baloo under armen och åkte till Laxören.

Det var somrigt och soligt.

Och löven hade nästan nått sin fulla potential.

Min fader hämtade oss med den lilla båten, så att vi inte behövde simma över.

Baloo trivdes som fisken i vattnet…

… och själv satt jag och solade på terassen med ovanstående sinnesstämning.

Tro det eller ej, men denna svullna, oformliga degklump tillhör faktiskt en levande människa.

Att äta är ju nästan det roligaste som finns, så det gjorde vi förstås.

Och jag var tjockare än någonsin förut.

Lite senare stötte jag på en smått flintskallig typ i Såka.

Jag var inte säker på om hon skämtade eller ej, så jag vågade inte riktigt skratta åt kladdet kring munnen.

Mot kvällen tog Jonatan och jag ytterligare en svängom till en villa.

Nämligen Edmonds.

Förutöver sitt mäkta imponerande helskägg hade han en hel del projekt på gång.

Jonatan granskade och inspekterade med stigande inspiration.

Jag var mest intresserad av finare saker, som till exempel det roliga biet.

Så åt vi igen.

Och jag var fortfarande lika tjock.

Så kom vi hem och så här fin var våran växthusodling ikväll. Vad det ska bli roligt att skörda!

T.

Also posted in Vardagliga saker | Tagged , , , , , , , , | 12 Comments

Bäst före-datumet

Bebisens bäst före-datum går ut om tre timmar. Den 19.5 var alltså beräknat förlossningsdatum för den lilla människan i min mage. Själv hade jag tänkt börja krysta redan kring vappen, bidraget 12.5 startade den officiella vadslagningen, och Jonatan siktade in sig på 16.5.

Just nu ligger svärfar ganska gott till med 24.5.

Vad tror ni?

T.

Also posted in Hot stuff | Tagged , , , , | 7 Comments

40 långa veckor

Jag tittade just igenom gravidkategorin här på morsiussaari.fi. Och jag tänkte skratta ihjäl mig. För jag kommer ihåg att jag kände mig gigantisk i, till exempel, vecka 28. Det var tre månader sedan.

Jonatan frågade mig häromdagen vad jag skulle ha sagt till mig själv för nio månader sedan om jag kunde gå tillbaka i en tidsmaskin. Mitt råd skulle definitivt ha varit följande:

“-Njut av denhär tiden med illamående och trötthet, för det blir bara värre och värre ju närmare slutet du kommer!”

Detta är förhoppningsvis sista bilden där barnet finns inne i min mage. Vi ska tro att den är utanför nästa gång.

T.

Posted in Gravid | Tagged , , , , | 10 Comments

Radioskugga

Inte mycket nytt att rapportera här från Brudskär. Nästan som om vi hamnat i radioskugga med tanke på den icke-existerande bloggaktiviteten.

Men jag kan berätta att det har sina orsaker.

Eller en. Stor. Min tillvaro är mestadels en enda lång väntan nu på att den lilla människan ska börja ta sig därifrån. Jag när till och med en önskan om att missa kvällens guldmatch på grund av barnafödsel.

Vi kan ge barnet namnet Granlund Björndahl isåfall.

T.

Posted in Gravid | Tagged , , , , , | 2 Comments

Båt + bébé?

Som någon av eder kanske uppfattat så borde vi få le bébé här inom cirkagurka en månad. I samma veva kan vi konstatera att isen kommer att vara putsväck inom endast några dagar, vilket betyder sjösättning av åtminstone motorbåten. Dessutom har vi ju även en nyputsad segelbåt som står på våran gård och väntar på bättre tider.

Så hur gör man då?

Kan man kombinera detta…

… med detta?

Vad behöver man för att på säkraste sätt röra sig med en bébé på vattnet? Finns det någon speciell bebisutrustning för segelbåt/motorbåt som vi behöver? Eller är det bara att använda det sunda förnuftet och följa magkänslan?

För det kan ju inte vara så att alla i hela världen som har en nyfödd håller sig på land det första halvåret.

T & J.

Also posted in Äventyr, Leksaker för stora och små | Tagged , , , , , , | 10 Comments

Där flyter han på

Tung och orörlig som en elefant som hamnat på rygg har jag legat och surfat runt på nätet hela dagen. Tristessen är stor, orken är noll och längtan efter att bebisen ska lämna min kropp är tusen.

Och så hittar jag plötsligt min man på bild – lätt som en plätt flyter han uppför trappan.

Jag skulle förmodligen ha krossat den.

Flera roliga flytbilder hittar ni här.

T.

Posted in Gravid | Tagged , , , , | Leave a comment

Vi går in i vecka 36

T.

Posted in Gravid | Tagged , , , , , , | Leave a comment

Den kan inte växa för evigt, eller?

Och ledan är ett faktum. Kom ut därifrån!

T.

Posted in Gravid | Tagged , , , , | 2 Comments

De första kläderna

Häromdagen köpte jag de första bebisplaggen.

Aningen märkligt nog.

T.

Posted in Gravid | Tagged , , , , | 4 Comments

Where is the fatso?

T & J.

Posted in Gravid | Tagged , , , , , , , , , , | Leave a comment