Category Archives: Ettåringen.

Någon vecka i januari.

Jonatan har haft näten under isen igen. Den där fulingen som knappt ryms på tallriken ger mig kalla kårar.

Men den ambitiöse fiskaren flår även de fulaste av firrar..!

Mio åt laken med god aptit.

Skrattade kanske lite åt sådana som lät matens utseende grusa smaklökarnas omdöme.

Faster Vicci var och lekte med Mio en dag.

Och även andra gäster har varit på besök.

De här två är totalgalna tillsammans, finns inga gränser.

Och ömheten..!

Det är inte klokt hurdan stor pojke vår lille gossen Björndahl blivit.

Pratar flerordiga meningar…

… och klär nästan på sig helt själv. En riktig fullfjädrad karl!

T.

Also posted in Brudskär-Morsiussaari | Tagged , , , , | Leave a comment

Liten tomte.

T.

Posted in Ettåringen. | Tagged , | 1 Comment

Julgranen.

Vår julgran kom in på julafton. Mellan gästandet och ätandet åkte vi iväg till Kvikant för att hämta granen som Jonatan hade huggit ner dagen före med Wili. Halva granen fick dessutom bli kvar ute på terassen, eftersom den inte rymdes in. Kvar lämnade en ganska ful, tanig krake, som till på köpet står lite snett.

Men oj, vad glad Mio blev när han såg den på juldagsmorgonen! 

T.

Also posted in Allmänna iakttagelser | Tagged , , , | 2 Comments

Ser detta ut som typen som om kvällarna fint kryper ner i sin säng för att sova?

Den här möjligen.

Men knappast den här.

Och verkligen inte den här.

T.

Also posted in Allmänna iakttagelser | Tagged , , , , , | Leave a comment

Liten hjärna, desto större hjärta.

T.

Also posted in Brudskär-Morsiussaari, Djur och natur | Tagged , , | Leave a comment

Småfjantarna.

Broder Abels familj var och hälsade på i helgen. (Nej, han heter inte Abel.)

Mio och kusinen hade genast fullt upp.

Om 14 år är det där en moped.

Farmor och farfar råkade dyka upp samtidigt. De var omåttligt populära och kvadratmetrarna i Mios rum fylldes snabbt till bristningsgränsen.

De dansade lite.

Huuuuuuur sött är inte det här? -Hande, sa Mio och sen släppte han inte taget mera.

Förutom när han kravlade sig upp i soffan och kastade sig i famnen.

Älsklingar.

LIte hann han chilla med morbror innan de for iväg också.

T.

Also posted in Brudskär-Morsiussaari | Tagged , , | Leave a comment

Man kan inte alltid vara helt hundra.

Ibland återkommer de där stunderna lite för ofta då man sätter paddan i ena handen på barnet, och en låda russin i den andra. Det innebär dock att man kan dammsuga eller göra andra tråkiga hushållssysslor utan att samtidigt vara en entertainer. Eller så kan man sitta ner med en kopp kaffe och bara njuta för sig själv en liten stund.

Njuta, samtidigt som räven får mat.

Och gullebarnet som glatt smaskar i sig sina ussin

Jag tänker ändå att det måste vara himla skönt, även som liten korv, att komma hem efter kaoset på dagis, snaska på nåt gott, och bara få stänga bort omvärlden en liten liten stund och försvinna in i något pedagogiskt spel och bara fokusera.

T.

Also posted in Vardagliga saker | Tagged , , , | 3 Comments

Dagens korv i badet.

T.

Also posted in Mat för själen | Tagged , | Leave a comment

En liten fjant i badet.

Hahaa, hur glad blir man inte när man plötsligt får syn på en bild av en liten fjant i badet från september förra året. Tänk att vår stora smarta lilla pojke har varit en såndär liten knackkorv så sent som förra hösten! Man slutar inte förundras.

T.

Posted in Ettåringen. | Tagged , | Leave a comment

Levi i september.

Efter att vi hade stängt Hickarö för sommaren så stack vi till Levi för lite mixed-business-and-pleasure i några dagar. Mio var en duktig liten gris i bilen näääästan ända fram!

Väl där fick vi improvisera lite när det kom till trappan. Han hade lite svårt att förstå hur pappa kunde försvanna dit ner under golvet, fastän han själv inte fick gå dit.

Mio var dock entusiastisk över att fundera ut vad vi skulle börja hitta på och kom med broschyrer i högsta hugg.

Galna renen. Det lär ska vara där som det händer i Levi.

Backen. Inte många slalomåkare där inte.

Jonatan och jag brukar alltid köpa huvudbonader när vi är och reser. Han tyckte dock inte att mitt förslag var riktigt hans stil ändå.

Korven passade på att sova lite nu som då.

Vi var inte riktigt i tid till ruska, men lite färg hade börjat bryta sig fram här och där.

Snyggt hus. Men nej, vi bodde inte där.

Vatten.

Och vackra vyer.

Jag gjorde mat ibland.

Korv och sallad, hur lyxigt som helst.

Allt handlar ju om framförandet (notera senapen, liksom!!).

Mio var överlycklig över att sitta på en riktig stol som riktigt folk.

*stolt pappa myser*

Mycket bus hann vi med.

Och långa promenader.

Lite kikade vi på fastighetsförmedlingar också.

Det är aningen mer kuperat i Levi jämfört med Karleby.

Eller mycket mer.

Vi noterade lite kryptiska budskap. Eller, ganska rakt på sak kan man ju tycka att det här budskapet var nog.

Tack och lov blåste det så mycket att gondolliften var avstängd. Jag lider av enorm höjdskräck.

Mio hade fått nya vantar.

Vi hittade några byggnader i korvstorlek också.

Eftersom maskineriet var ur bruk så var det bara att ta till apostlahästarna och trava uppåt.

Svettigt värre!

Men det smakade minsann med mat efter den lilla vandringen. Den här förrätten fick dock åka tillbaka in i köket, för den var fortfarande fryst i mitten.

Mio vaknade förstås innan varmrätten hann komma in.

Han var genast redo att uträtta stordåd.

En riktig partyprisse som steg upp ur vagnen i Levi.

Det som åkt upp brukar oftast komma ner, samma med oss. Vi använde oss dock inte utav detta färdsätt.

Vi väntade på den lilla liften istället.

Det var endast blommorna som skiljde mig från avgrunden. Jag hade gärna övernattat där uppe under bar himmel istället för att kliva in i liften.

Ångesten..! Halvvägs ner kunde jag dock börja se mig omkring igen.

Väl nere regnade det.

Nästa dag körde vi upp till toppen.

Vackert, vackert.

Med renar och allt.

Så här brukar de bete sig.

Mio blev så till sig att han började gråta när han inte fick stiga ur vagnen och gå och klappa renarna.

Fy tusan om jag hade varit tvungen att komma ända hit med gondollift..!

Samma tänkte förmodligen renen.

Det var en vacker dag med sol och moln om vartannat.

Och den friska luften gav oss en trött liten kille.

Så trött att mamma och pappa fick äta sin sista måltid helt på tumis. Det var en rolig liten tripp, synd att Lappland ligger så långt borta bara.

T.

Also posted in Djur och natur, Resor | Tagged , , | 1 Comment

I helgen.

Vi hade faster Vicci på besök. Winston uppträdde lite märkligt.

Till och med Pekka skämdes lite för hans sätt.

Det har varit ett dimmigt och mörkt veckoslut.

Så barnet har sovit…

… hunden har sovit – eller vad hon nu gör när hon ser ut så där största delen av dygnet – …

 

… och Pekka har varit pigg och fräsch.

 

Jag har mest varit glad och nöjd över att ha en kamera igen.

Men jag har också läst böcker med Mio.

Mio har mest varit trött.

 

Han blev nämligen sjuk, och då får man äta glass.

 

Kanske oopa lite mellan varven.

 

Och sen mera glass i stora lass.

 

 

Där ute ser det ut så här.

Jonatan har tvättat och dragit upp båten.

Under tiden letade nog Pekka efter Winston som inte behagat visa sig sedan lördagen.

 

 

Baloo sökte väl på sitt sätt, men det gav inte några direkta resultat.

Där ligger bryggan fortfarande, mera sliten för varje år som går.

Lilla snorungen fick komma ut och vädra sig också.

Och då var han lite gladare.

Märkligt väder var det.

Och här tog jag upp min lilla korv ur vagnen och vi begav oss in i värmen igen.

T.

Also posted in Brudskär-Morsiussaari, Djur och natur | Tagged , , , | Leave a comment

Med kamera igen.

Det är inte varje dag man packar upp en sprillans ny Nikon. Fin känsla. 

Min förra blev ju stulen, så att ingen tror att jag shoppar nya kameror flera gånger per år. Här jobbar jag.

Och det här var dagens utsikt. Förr jobbade Jonatan precis i den stolen, men en av fördelarna med att vara gift med chefen är att man kan städa bort honom från hans eget skrivbord utan att det blir reprimander. En mörk och regnig dag, hursomhaver.

Men som tur är har man sitt alldeles egna solsken, tänkte jag skriva. Solstrålen var dock var mera som ett sådant som bränner hål i ens huvud idag, så vi lämnar ämnet.

Ipadden har han han inga problem med att manövrera, och Kapu metsässä är skitkul.

Så kul att man får ta bort paddan när det är dags att sluta. Och då är det en högljudd kille som ilsket travar omkring på Brudskär.

T.

Also posted in Fotografering | Tagged , , | 7 Comments

Sovdags.

20121025-220154.jpg

Mio hade varit extra ledsen imorse när Jonatan förde honom till dagis. Han har väl fattat att han faktiskt ska vara där ganska länge. Efter en produktiv dag på jobbet när jag hämtade honom, så skulle han ändå gärna ha lämnat kvar där för att leka. Skulle kanske vara roligare att vara på dagis om mamma också vore där. Lite senare lämnade jag över lilla korven i farmors och fastrarnas vård. Han var lite högljudd när jag for iväg, men det lär ha gått över genast när jag var utom synhåll. Man är alltså lite dramatisk..!

20121025-220202.jpg

Jag var tvungen att ta en ridtur med lilla hästen innan det blev mörkt. Med det dåliga före som rått den senaste månaden så har Erkki inte riktigt fått fullt upplopp för sin energi. Och det där med att vara ute i skogen med pannlampa är inte riktigt så tjohejsan..!

20121025-220210.jpg

Fast det plötsligt började komma något vitt från skyarna red vi ut. Kanske var det första snön, kanske var det bara glädjen över att få sträcka på benen ordentligt, men oj oj vilken tok han blev när vi svängde hemåt och Baloo drog iväg i full galopp förbi oss. Det bockades och skuttades och sparkades bakut både här och där innan han kunde lugna ner sig igen. Som vilken rodeohäst som helst. Kan ju hända att han bara ville kasta av mig så att han själv fick välja farten, men Erkki är nog ändå lite för väluppfostrad för sånt. Kul att det finns lite sprutt i gamlingen ändå!

Så var det en liten näckis (Mio, alltså…) som mötte mig i dörren hos farmor. Hölls inte vaken ändå hem.

Tar verkligen på krafterna att vara dagisbarn, lilla sötnosen.

T.

Also posted in Allmänna iakttagelser | Leave a comment