Category Archives: Bebis nr 2

En släng av sommaren

Minen beskriver lite hur jag känner inför mitt aktiva bloggande med två månaders mellanrum. Liksom, jag tänker ju på det betydligt oftare än jag kommer mig för att sätta mig framför datorn. Men bättre sent än aldrig är dagens motto, så nu kör vi!

Mio, detta smarta, snälla och ibland ack, så jobbiga barn, gav upphov till en smärre kris hos sin kära moder när förskolan började. Efter att ha varit så länge hemma med mig och Lio blev kontrasten så stor. Plötsligt skulle min förstfödde kastas in i detta livets oändliga schema med plikter och tidtabeller, nu var det slut på hemmamys.

Jonatan tog det mera med ro, och förskolebarnet själv var ju taggad. Fastän han ser ut att ha sålt smöret och tappat pengarna.

Har även sparkat fotboll. Här är det Team Londit som står i givakt, beredd att krossa motparten.

Lite oklart över vem som krossade vem, men det här var en av de absolut roligaste sakerna jag gjort denna sommar. Skit-tungt var det dessutom.

Det var firmafesten som var orsaken till alla dessa svettiga aktiviteter. Tyvärr kunde jag inte delta i SUPandet där ovan…

… på grund av den korta typen här ovan. Precis när jag skulle kasta mig ut på böljan den blå kom bebisen på att han lider av separationsångest från sin mamma och kan inte vara utom synhåll från mig under hela dagen.

Vi har även haft andra bebisekipage på besök. Linn med en rykande färsk fyra veckors bebis, och Sarah med en inte lika rykande färsk åtta veckors sådan. Förvirrningen när någon av dem grät, innan man tagit reda på om det var ens egen eller ej.

Jenni, som är expert på all form av sjalbärande och knytande av sjalar, var så snäll och kom för att upplysa oss mindre vetande. Hon hade några olika sjalar med, och man blev så inspirerad att bara knyta bebisen till sin kropp för alltid. Den eminenta testbebisen på bilden är dock min egen.

T.

Also posted in Äventyr, Hot stuff | Tagged , , , , , | Leave a comment

Hösten närmar sig

Semestern tog slut och augusti går snart in i sin andra vecka. Vi har varit i hemmatrakterna och njutit av att leva utan tidtabeller för en stund, dock ätit gott de flesta dar. Europeiska mattorget till exempel, tror vi var där fyra dar. Möjligen fem. Fyra crepes med bananer och nutella åt jag iallafall den veckan. Jag har även fotat ytterligare ett par nakna kvinnor på åkern ovan. Om det var någon i Vittsar som såg detta så ber jag om ursäkt ifall det var någon som fick ta en Nitro extra den kvällen.

Jag fotade också en 1-åring i Aspegrens trädgård.

Till och med studentfotona kom jag ihåg att överföra från kameran till datorn! Som jag för övrigt skulle ta i samband med studentfesten, men det var någon med amningshjärna som lämnat kamerabatteriet på köksbänken i laddning.

Lionel har umgåtts med familjen. Han blir oftast runtskickad från famn till famn som en vandringspokal, här är det kusin Vanessa som underhåller bebisen.

Noel har också haft den äran.

Är det för att sommarens somriga dagar varit nära noll som det känns som att årstiden kom och gick i ett nafs? Jag har knappt hunnit träffa någon känns det som, men ändå har jag ju hunnit träffa nästan alla. Kanske det bara är livet med bebis som förvirrar mig?

Lionel blir ju snart ett helt halvtår! Han har utvecklats så hemskt mycket de senaste veckorna. Målmedvetet krälar han omkring på golvet och roffar tag i det han för tillfället spanat in sig på. Det är ingen sladdrig och darrig liten bebishand längre som osäkert försöker få tag i en bitring, utan det är en säker grov karlanäve som sliter tag i Baloos tass och försöker få in den i munnen.

Den här veckan började vi med en ordentlig matstol. Inget fjantande i sittern längre när man äter tre rediga måltider om dagen.

Kärlek.

Mio brukar normalt inte vara så här glad över tandtvättandet, det är snarare något som han försöker rådslå kring varje kväll huruvida det är nödvändigt eller icke.

Vi har haft en byggkarl här den här veckan, Jens. Mio var lite orolig när han tog lös ribbor från väggen, han tänkte att kanske det vore bäst att ringa polisen eftersom Jens söndrar vårt hus. Utöver det har det lilla stora barnet underhållit honom hela veckan och pladdrat på så till den grad att jag nästan varit förvånad över att han överhuvudtaget dykt upp nästa dag.

Baloo fäller päls i stora lass som vanligt. Härligt med svarta långa hår på vita soffkuddar *myyyyyys*.

Skallig bebis i kvällssol.

T.

Also posted in Fotografering | Tagged , , , | Leave a comment

Femmånadersbebisen

Den här lilla 7,75 kilos klönten blev fem månader för några dagar sedan. Han har hittat sina fötter, griper målmedvetet tag i leksaker och annat kul, så som mitt hår, till exempel.

Till skillnad från den förra bebisen jag hade, som jag gladeligen började ge smakportioner redan vid fyra månaders ålder, fick Lionel vänta en månad extra.

Han är mycket intresserad av när andra äter och man ser ju hur förväntansfull han var på den stora dagen.

Kan ju berätta att det helt klart inte var det här han hade förväntat sig.

Kokad morot är alltså hur äcklig som helst, ekologisk eller inte. Banan föll lilla Baby L mera i smaken några dagar senare.

Tygblommor är också gott.

I väntan på sådana här smakportioner får man väl hålla till godo med tygblommor.

– Blä för morot! säger Lionel.

T.

Also posted in Allmänna iakttagelser, Mat för kroppen | Tagged , , | Leave a comment

Sommarn

Sommaren kom i något skede, efter en kall och snöig junibörjan. Till och med lillråttan fick blotta sina spiror för solens värmande strålar.

Det varade ju i och för sig inte länge, vi kan låta en vissnad lilja representera allas våra vissnade sinnesstämningar när kylan erövrade den finska sommaren.

Bebisen fick ett nytt gym hemma hos mormor och morfar. Han matchade så bra med underlaget den där ena dagen att hade han varit utan huvud så hade man inte ens sett bebisen.

Lionel har blivit morfars unge och sitter mest i morfars famn när vi är till Såka och hälsar på.

Fadder Nathalies famn duger nog också, och i fredags satt hon barnvakt hela halva kvällen när jag och Mika var på lite rajtantajtan till Mustakari Memories.

Det har druckits en hel del kaffe.

Och oftast är Mios och Lionels kusiner alla samlade under samma tak.

Jag var på Lindas bebis dop, denna högtidliga händelse tog även den plats i Såka-centrum.

Men vi har nog också varit hemma en hel del och inte bara ut på språng.

Både chillat…

… och busat.

Första så kallade sommarmånaden är till ända, och denne pys har ännu 1,5 månader sommarlov kvar, hurra!

T.

Also posted in Sexåringen, Vardagliga saker | Tagged , , | Leave a comment

Mio fyller 6 år!

Idag blir knackkorven 6 år gammal! Helt ofattbart. När blev han så gammal? Vi firade honom redan i lördags, och i samma veva hade vi namnfest för Lionel. Det var fullt hus – fullt hus bokstavligen, eftersom det regnade utomhus.

Pizzamästaren började baka pizzor klockan nio på morgonen, jag fick till och med svängt ihop en glutenfri pizza.

Kakorna kom från Leivontapalvelu HyväKakku. Min vanliga kakleverantör fick förhinder, och HyväKakku tog emot min beställning med kort varsel. Mio läser Kalle Anka för hela slanten varje morgon-middag-kväll, och önskade sig därav en Kalle Anka-kaka. Han var mycket nöjd. Jag var också mycket nöjd och stod vid kylskåpet med en gaffel i handen och slevade i mig resterna av den gröna kakan till frukost igår.

Mio fick så många Lego-paket att han kunde bygga ett torn av dem. Han byggde både under festen och hela följande dag.

Han hade också önskat sig ett schackbräde, och visst fanns det ett sådant i Lindas och Sinis paket.

Lionel Mika Valentin Björndahl var snygg i jeans och fejkläderväst på bodyn.

Mitt gudbarn fick jag när jag var sjutton år, och nu fick mitt sjuttonåriga gudbarn sitt första gudbarn.

Jag är mycket tacksam över att man inte behöver hjälpa honom att bygga dessa längre. På juldagen byggde han åtta timmar i sträck, just och just så man fick i honom mat däremellan.

Bebisen orkade förvånansvärt bra. Han tog en 43 minuters tupplur där någongång efter kaffet och sedan var han på g igen.

Förstås tog det ju lite på krafterna nog att vara i händelsernas centrum så länge med åtminstone tusen gäster. Tror dock att modern i huset var den tröttaste av alla när festen var slut.

T.

Also posted in Hot stuff, Sexåringen | Tagged , , , | Leave a comment

“Hund bortges + 300 € på köpet”

Jag ser rubriken framför mig. Intressenterna skulle vara många, för 300 € är ganska mycket pengar. De skulle vara lockade, men samtidigt lite fundersamma över hurudan hund de skulle bli tvungna att omhänderta. “-Baloo är billig i drift”, skulle jag säga, “har ni bebis i familjen så klarar hon sig på kakkablöjor!” Egentligen allt som finns i roskisar intresserar henne. Kattmat är också attraktivt – eller vad som helst som finns i kattmatskålen vore kanske mer korrekt.

Kakkablöjor utgör ju en ganska stor procentandel utav avfallet i en bebisfamilj, så på det viset är det ju praktiskt med ett alternativt omhändertagande för att minska på antalet påsar man måste föra ut till soptunnan. Men self service fungerar inte riktigt, det är lite otrevligt att skrapa upp blöjsmulorna från vardagsrumsgolvet när man just kommit hem från rådgivningen med blöjanvändaren ifråga.

Baloo är mycket oförstående.

T.

Also posted in Allmänna iakttagelser, Djur och natur | Tagged , , , , | Leave a comment

Lill-Råttan

Idag blir Lionel 12 veckor och skrattade högt åt mig för första gången riktigt ordentligt igår. Det gick alltså 11 veckor och 6 dagar innan han insåg hur rolig jag är. Mio säger att jag inte får kalla honom för Limpan, för det låter så fult. “- Du kan kalla honom för Lill-Råttan!”, föreslog han istället och gav mig kalla kårar.

Ikväll ska Lill-Råttans moder fira tolv veckor som tvåbarnsmamma med lite rajtantajtan på stan. Har sett fram emot detta i snart ett år. Förmodligen är jag hemma klockan nio och mina höga förväntningar på en lång kväll med prat och skratt försvinner som en extrastor blöjleverans trycker sig ut längs ryggen på bebis. Oonz oonz.

T.

Also posted in Vardagliga saker | Tagged , | Leave a comment

Hänt i veckan

Lill-typen här fann sina händer för några dagar sedan när han låg på skötbordet i allsköns ro och lät någon annan ta hand om hans avföring. Plötsligt dök händerna opp i hans synfält, och han var den mest överraskade bebisen genom tiderna.

Jag har också fotat för ett roligt projekt, det var naket och det var kallt. Tack och lov fick fotografen ha kläderna på iallafall.

Hjärnan bakom projektet, Heidi, hittas bland annat på EcoSalon RUSKA i Jakobstad. Hon gör till och med hennatatueringar.

Idag var dagen som storebror på eget initiativ började leka med lillebror. Det var ganska mysigt för mammahjärtat.

Baloo har chillat. Det är det hon är bäst på.

Ikväll kom jag sent hem från stallet. Hungrig som jag var svängde jag ihop en sen middag (i Frankrike äter de också middag runt 21-22-tiden, sådetså), jag bara mmmmm så snaskar vi till blomkålen och broccolin till en liten puré a la Pizzamästaren, och på den grekiska salladen slingrar vi lite hemmagjord kastiké, som de säger på finska.

Jag noterar också att texten flyter mycket bättre efter att jag tömt vinglaset på bilden ovan. Ska sätta bakom örat till nästa gång.

T.

Also posted in Femåringen, Fotografering, Mat för kroppen | Tagged , | Leave a comment

Lionel, tvåmånaders bejbin

Här är då två-månaders-limpan i hela sin skönhet. Han är ett mycket aktivt och rörligt litet barnabörjan, och jag tror inte att det tar länge innan han svänger sig runt första gången. Han ler lätt, men skrattar inte riktigt på riktigt ännu. Just nu är han superkär i mig, och vill ofta se mig djupt i ögonen när han äter. Ifall jag inte alltid noterar denna kärleksförklaring påkallar han ofta min uppmärksamhet med små kärleksfulla gurgelljud innan han nöjt återupptar ätandet med ett stort leende så länge jag ser på.

På tal om ätandet, så har han alltid varit framme vid matbordet när det vankats föda. Födelsevikten, som normalt brukar gå ner i början, hann börja svänga uppåt innan vi ens lämnat sjukhuset. I ansiktet har han lite torra utslag, som dock lugnar ner sig så länge de hålls insmorda.

Humöret svänger dock från 0 till 100 på en sekund, och då är det bara att ta en tupplur. Det här gick dock inte, för han kunde inte sluta att prata med kossan som hänger uppe i vagnen så det blev att flytta sig till soffan. Bäst sover han ute i vagnen, men vissa dagar orkar man bara inte – det här var en sådan dag.

Pekka har inget med detta inlägg att göra, men han råkade ligga framme och skräpa så vi kan ju fortsätta på katt-temat!

T.

Also posted in Djur och natur | Tagged | Leave a comment

Inte bara vi som fått bebis

Plötsligt rann åter en vecka förbi, och fräsch som en nyponros indränkt i diverse mjölkspyor sätter man sig ner framför datorn för att blogga, och varje tyst sekund är en seger. Det är nämligen mera regel än undantag att bebis vaknar så fort man satt sig ner för att avnjuta Morgonkaffet.

Till denna bebisens mamma gav jag bland annat en termomugg för att förhindra att kaffet hinner bli kallt varje morgon när nykomlingen så småningom utvecklat sin kafferadar. Jag kunde inte tro att vår Lionel varit så här liten för bara två månader sedan, men de råkade ha exakt samma födelsevikt så faktum kvarstår.

Han kändes helt plötsligt enorm, som redan ordentligt fyller ut byxorna med sina små, saftiga sumobrottarlår.

Även i detta hushåll finns en stolt storebror. Eller stolt och stolt, när man just har fyllt två så är det kanske inte riktigt hela tiden så tjohejsan med en ny lillasyster..!

Om det fanns jaktprov för barn skulle Mio vara en champion, för han kan nosa sig till en Playstation på 3 kms avstånd.

Risto-katten ser på en med sitt visa anlete, vars ögon inte alls avslöjar att han just legat på vår skötväska och slickat på oanvända blöjor och annat smått och gott. Men Risto har för inte alltför länge sedan förlorat sin kompanjon Pasi, så han är ursäktad.

T.

Also posted in Hot stuff | Tagged , , | 2 Comments

Tiden som rann iväg

Livet som hemma-mamma med bebis känns definitivt mer bekvämt den här gången. Det beror förmodligen delvis på att omställningen inte är så stor med andra barnet – man har ju redan någon som man försöker hålla vid liv varje dag, liksom, plus relativt enkel bebis (=sover gott de flesta nätter), samt att det är sista chansen att få ha första barnet hemma i större utsträckning innan höstens förskolestart utgör början på ett livslångt schema med tider att hålla de flesta vardagsmorgnar.

Men alltså hur är det möjligt att vissa dagar tar slut innan man uträttat en enda vettig grej? Aldrig tidigare har tiden runnit iväg i en sådan fart! En planerar exempelvis att göra någonting som innebär att bebis, barn och en själv ska utfodras och kläs på innan kl tolv, och om allt går som det ska så kanske man kommit sig utanför dörren två-tre timmar senare än planerat och vips blev det kväll och man är iallafall nöjd över att man orkade byta body på bebis, samt att man bara tappade tålamodet två gånger med det större barnet.

Och på det viset gick de första åtta veckorna med Mios lillebror.

T. 

Also posted in Allmänna iakttagelser, Vardagliga saker | Leave a comment

Nya bebisen

En torsdag i februari, fyra dagar efter beräknat förlossningsdatum, när jag och Mio i allsköns ro hade varit till stallet och skött stallsbestyren, åkt via Såka för att hälsa på min moder och fader, och sedan ännu svängt förbi Suomalainen kirjakauppa för att köpa något pyssel åt Mio, så blev det plötsligt dags att börja föda – innan Mio ens hade byggt sitt papp-skelett klart!

En sådan här perfekt liten avkomma dök upp 17.2.2017 kl. 17.01. Dendär ynka minuten som hade utgjort skillnaden mellan sensation och “nästan” kommer att förfölja mig för alltid.

Mio kom med sin pappa för att besiktiga lillebror dagen därpå. En viss besvikelse gick inte riktigt att dölja: ” – Hur kan bebisen vara så liten när din mage var så stor, mamma?” och vi väntar redan med spänning på när bebisen börjar krypa. En stolt storebror var det ändå som lämnade sjukhuset, och den långa väntan var äntligen över.

Några dagar senare lämnade även bebisen sjukhuset, och livet som tvåbarnsmamma började.

T.

Posted in Bebis nr 2 | Tagged , , | Leave a comment