Månaderna som gått

Lio fick börja använda hjälm när han var knappa åtta månader, för han blev så vild.

Drog sig upp på sina gelatinben och hade sådan fart på att jag tillbringade en och en halv månad genom att sitta på golvet bakom honom nästan konstant.

Hans kompis Elli är endast sju veckor yngre.

Lionel är en stor djurvän redan vid denna ringa ålder. Pekka är dock inte lika intressant som Baloo, eller ska vi säga Baloos svans. För några månader sedan kunde Baloos svans vara barnvakt flera timmar per dag. I något skede for Baloo till Brudskär, men hon fick snabbt komma tillbaka för det blev plötsligt så mycket mindre tid att göra annat när barnvakten var borta.

Sedan kom julen. Lionel borstade julgranen några gånger, men brydde sig konstigt nog inte desto mera om den.

Mio var dekoratör som vanligt.

Det var spännande tider för honom och väntan var lång.

Sedan var äntligen dagen D här. Vi firade två julaftnar förra året.

Mio var jultomte på julafton nr 1.

Julafton nr 2 nästa dag var alla som redan firat en gång lite trötta.

Men stämningen var topp ändå.

Gullet.

Kusinskaran i all sin prakt. Och Mio var inte tomte denna gång.

Mios faster Vicci fyller på nyårsafton. Vi hade en liten överraskning åt henne. Hela veckan hade hon angst, någon hade misslett henne att det kanske vankas vaksimning.

Men det var en lögn och hon var så lättad.

Hon fick en tatuering.

Några veckor senare hade en kompis till mig varit och tatuerat sig hos Casimir på Ritual Ink, och frågade sedan av Mio om han ska tatuera sig när han blir stor. Det skulle han, svaret kom utan tvekan: -“Jag ska tatuera “Vicci är bäst” i pannan!”

Sedan fyllde jag år. 35, förstår inte när jag hunnit bli så gammal? Mio och kusinen hann knappt stanna upp för en bild.

Bebisen i fadderns ömma vård.

Och Elli var på plats igen.

Elli var dock så glad över att få leka med Lio, så han grät största delen av tiden de var tillsammans eftersom han kände att hennes entusiasm var lite överväldigande.

Igår kom bebisen ur sin puppa och blev ett riktigt barn, han fyllde nämligen ett år!

Mästerbagarn som aldrig typ bakat i sitt liv, har också kommit ur sin puppa det gångna året, och svänger nuförtiden ihop hurudana fantastiska skapelser som helst. Snickerskakan med tusen olika frostings. Här skulle vara en emoji med solglasögon *cool*.

Mio och Vanessa lekte med Lionel och skrattade sig fördärvade över hans trix (eller dumhet?). Anyways, härliga stunder för mammahjärtat när även den yngsta börjar bli tillräckligt underhållande för att storebror ska orka leka med honom <3

This entry was posted in Allmänna iakttagelser, Bebis nr 2 and tagged , , . Bookmark the permalink. Post a comment or leave a trackback: Trackback URL.

Post a Comment

Your email is never published nor shared. Required fields are marked *

*
*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>