Tag Archives: november

I helgen.

Vi hade faster Vicci på besök. Winston uppträdde lite märkligt.

Till och med Pekka skämdes lite för hans sätt.

Det har varit ett dimmigt och mörkt veckoslut.

Så barnet har sovit…

… hunden har sovit – eller vad hon nu gör när hon ser ut så där största delen av dygnet – …

 

… och Pekka har varit pigg och fräsch.

 

Jag har mest varit glad och nöjd över att ha en kamera igen.

Men jag har också läst böcker med Mio.

Mio har mest varit trött.

 

Han blev nämligen sjuk, och då får man äta glass.

 

Kanske oopa lite mellan varven.

 

Och sen mera glass i stora lass.

 

 

Där ute ser det ut så här.

Jonatan har tvättat och dragit upp båten.

Under tiden letade nog Pekka efter Winston som inte behagat visa sig sedan lördagen.

 

 

Baloo sökte väl på sitt sätt, men det gav inte några direkta resultat.

Där ligger bryggan fortfarande, mera sliten för varje år som går.

Lilla snorungen fick komma ut och vädra sig också.

Och då var han lite gladare.

Märkligt väder var det.

Och här tog jag upp min lilla korv ur vagnen och vi begav oss in i värmen igen.

T.

Posted in Brudskär-Morsiussaari, Djur och natur, Ettåringen. | Also tagged , , | Leave a comment

Försenade?

Borde inte den här typen ha stuckit för längesedan?

Eller glömde han sin familj och kom tillbaka för att hämta dem?

T.

Posted in Brudskär-Morsiussaari, Djur och natur, Fotografering | Also tagged , , , | 2 Comments

Vår resa till Turkiet

Vi var ju till Turkiet här för en tid sedan. Närmare bestämt i mitten av novembermånad, riktigt precis lägligt, tyckte vi, eftersom vi missade turistsäsongen med en vecka.

Vi steg upp mitt i natten och hoppade på tåget till Helsingfors. Som vanligt hade vi endast handbagage med oss.

Efter en lång resa, som blev ännu längre än tänkt på grund av att vi missade vår connecting flight i Istanbul, anlände vi trötta och griniga till Antalya mitt i natten – igen.

Vi tyckte inte riktigt om Antalya. Staden och människorna kändes ogästvänliga, och fördomar kändes inte som ett så fult ord längre.

Men vi åt väldigt gott i gamla stan…

… och beställde in flera efterrätter än nödvändigt.

Vårt hotell kunde man dock inte klaga på. Utsikten från vårt rum på nittonde våningen i Marmara Beach and Resort hotel var ganska tjohejsan!

Vi hade en egen strand där.

Man gick in i ett litet hus där man beställde upp hissen.

Med hissen åkte man sedan ner i underjorden till en lång, trång gång.

Där var beachen!

Fastän det var nästan + 30 grader hela veckan var vattnet ganska kallt.

För att vi inte skulle tappa bort varandra i miljonstaden hade Jonatan blått på sin tröja…

… och jag hade rosa på min.

En dag åkte vi till den historiska staden Perge.

Jonatan var glad, för vi spelade in en fantastisk Indiana Jones-film där.

Indiana Jones var gravid i femtonde veckan och orkade inte riktigt hoppa så smidigt som sig bör för en äventyrare.

Badhusen var något alldeles extra. Vi har mycket att se på vår nästa resa till Turkiet.

I gamla stan i Antalya finns en restaurang som heter Seraser. Gå dit, gå dit, gå dit.

I Antalya museum finns mycket intressant, så som döda människor och sånt.

För att inte tala om en massa statyer och grejer som man hittat i Perge. Det var nog något helt annat att vara på museibesök när man visste exakt varifrån föremålen kommit.

Detta var också något helt annat.

Nice shoes.

En dag åkte vi till Mahmutlar för att se på bostäder.

Det ligger nära Alanya och syns från uppifrån slottet.

Vi fortsatte filma vår Indiana Jones-film och skrattade så mycket att vi tänkte trilla ner från berget.

Väl nere åt vi varsin fantastisk kycklingrätt. Krögaren garanterade pengarna tillbaka ifall vi inte tyckte om hans mat, men det gjorde vi.

På kvällarna stupade vi i säng efter en omgång i den heta turkiska ångbastun nere i hotellets spa-avdelning.

Så flög vi till Istanbul.

Där såldes så mycket tröjor och kläder och skor att man bara gapade ibland.

Vi åkte spårvagn in till turistcentrum.

Där såg vi Blåa moskéen, Hagia Sophia och murarna till kejsarens palats, Topkapi palace.

På den turistiga restaurangen där vi åt brydde man sig inte så mycket, utan efter klagomål värmde man upp den kalla pajen i mikron och lämnade ett fingeravtryck i glassbollen som man lyfte tillbaka på pajen. Det var nog lite äckligt, men jag åt upp glassen ändå.

Det finns en massa regler för hur man ska bete sig i en moské.

Därför såg jag ut såhär med mina skor i en påse.

Men oj, vilket vackert hantverk!

Synd att vi inte hade mera tid i Istanbul. Denhär gången.

Trafiken var ganska livlig. Sjuuuukt livlig. Att sitta i taxi, som oftast var säkerhetsbältlösa, var ett äventyr i sig som borde mätta även de mest adrenalintörstande äventyrare.

Alla resor har sitt slut, och så även denna. Fast vi var nog inte alls sugna på att åka hem till ett novembertrist Finland.

Vart ska vi åka näst?

T.

Posted in Äventyr, Resor | Also tagged , , , , , , | 6 Comments