Tag Archives: vanhan kaupungin ravintola

19.1.2013 – en 30-års dag.

I lördags fyllde jag äntligen 30. Kände definitivt att det ligger mera pondus i att närma sig medelåldern, än att befinna sig där på 20-åringarnas sida, så jag var mycket nöjd och glad. Jag ska berätta hur denna mäktiga födelsedag firades.

Jonatan och jag hade bokat bord på Vanhan Kaupungin Ravintola, och med på gästlistan fanns mina bröder med sina äkta och ännu inte äkta hälftar.

Det var alltså svägerskorna…

… storebror och maken…

… och en till storebror.

Och kvällens stjärna, jag.

Som oftast brukar vara fallet, så åt vi ju himla gott. Får det kanske lov att vara lite sniglar med blåmögelost och vitlökssmör till förrätt?

Eller lilla gravade laxen?

Själv åt jag lamm till huvudrätt.

Och hon till vänster om mig åt lite oxe.

Den förstfödde i vår familj höll tal till sladdisens ära.

Hon blev riktigt rörd.

Fast allt han sa kanske inte riktigt stämde ändå..!

Jaa, och så skålade vi en herrans massa. Det var roligt.

Sen blev jag riktigt överraskad när en födelsedagstårta bars in.

Den var nog en av de godaste födelsedagstårtorna jag någonsin smakat. Jordgubbarna hade jag velat plocka in i min handväska som proviant för resten av kvällen, men den var så liten.

Alltså, vi hade ju faktiskt skitkul.

Så rörde vi på oss lite.

Jonatan taktikerade och bjöd på snaps. Åt alla utom sig själv.

-Vi ses i dimman! sa jag, och svepte min tequila.

Ingen försvann dock i dimman, utan vi for bara till nästa ställe.

Man kan tycka att jag ser lite oroad ut, men jag övar bara på att understryka min auktoritet.

Jonatan försöker också, men han är på fel sida 30 än.

De andra såg bara väna ut.

Sen blev det väl någon enstaka milkshake ännu innan kvällen var slut. Bättre födelsedag kunde jag inte ha föreställt mig! Tack!

T.

Posted in Hot stuff, Mat för själen | Also tagged , , | 4 Comments

Försenad bröllopsmiddag

Förra veckoslutet överraskade jag min man med en romantisk middag på tumis. Man kan säga att det var en försenad bröllopsmiddag.

Vi kammade håren och drog på oss söndagsstassen.

Det var restaurangen i Neristan som fick äran att ha oss som middagsgäster, och vi tog allt från den första aperitifen till den sista avslutande Muscaten.

Jonatan tog de sedvanliga sniglarna…

… men jag tyckte jag hade ätit sniglarna i Gamlastans restaurang så många gånger att jag prövade på fiskförrätten. Det var ett bra val, den kändes lätt och fräsch – speciellt mönjän längst till vänster var väldigt smaklig.

Till huvudrätt valde jag oxfilé med någon slags mousse gjord utav gåslever. Helt okej, men hellre skulle jag ha ätit det som Jonatan åt.

Ren. Namnam, sade munnen efter att ha smakat.

Jonatan satt och flirtade lite med mig från andra sidan bordet.

Och jag skålade glatt med mitt väldans trevliga havtornslikörsskumvin.

När det kom till efterrätterna fick vi lite problem med vilka vi skulle ta.

Så vi tog alla tre.

Vi var överens om att äpplepajen var godast.

Jag blev så glad över att de serverade Muscat, att vi tvunget måste avsluta med det. När jag bodde i Frankrike runt millenieskiftet, så serverades Muscat före var och varannan middag som aperitif och jag älskade det. Jonatan tyckte också att det var lite som att sitta på Paris gator efter att jag introducerade honom till drycken när vi var där på hans födelsedag 2009.

Sen gick vi omkring lite i gamla stan och tittade på huset där Jonatan bodde när han var liten, och funderade vart man skulle gå med Baloo på länk ifall man skulle bo där. Sen kom Mio med farmor och farfar och hämtade oss hem till Brudskär igen.

Posted in Mat för kroppen, Tips från coachen | Also tagged , , , , | Leave a comment